lördag 7 februari 2015

Sneakpeak på ny hetsstickning.


Det känns som att "hets" är temat för hur jag stickar i år. Just den här stickningen har en mycket speciell och lite hastigt påkommen deadline. Det är sjalen Peacock tail and leaf scarf ur Nancy Bushs bok Knitted lack of Estonia. Jag stickar den bredare och på mycket större stickor än vad mönstret anger för jag vill att den ska gå att svepa om axlarna snarare än vira runt halsen. Garnet är ofärgat Malabrigo Lace. Tre mönsterrapporter om dagen måste jag sticka för att hinna färdigt i tid.

lördag 31 januari 2015

Knit-a-long-koftan är färdig!

Jag trodde nog aldrig att jag skulle hinna klart i tid när jag la upp för min knit-a-long-kofta i början av januari. Men skam den som ger sig: så här i elfte timmen har jag fäst den sista tråden och nu är den klar!


Ni vet den där känslan när man har hittat det perfekta grundreceptet på till exempel scones. Som man kan variera i all oändlighet. Kanske slänga i lite choklad, lite grövre mjöl eller saffran. Så känns det med den här koftan.

Några detaljer är jag extra nöjd med:
– Oket passar perfekt.
– Ärmarna är precis lagom vida och lagom långa för den här typen av myskofta som jag ville göra.
– Att sticka hela kanten (även nacken) i ett stycke var verkligen ett lyckokast.
– Knapphålen blev perfekta om jag får säga det själv.


Och så finns det en del grejer jag kommer att göra annorlunda nästa gång:
– Jag kommer dessvärre att välja ett annat garn, trots att jag älskar färgen. Det passade helt enkelt inte min stickteknik.
– Jag kommer att ta in koftan mindre i midjan. Jag har väldigt smal midja i förhållande till höfter och även om koftan passar perfekt i mått räknat så fick den inte riktigt den där slappa, sköna feelingen jag var ute efter.
– Jag kommer att våga vara lite mer äventyrlig när det kommer till mönster.


Min knit-a-long kofta är stickad i Donegal Tweed från Litet Nystan. Jag har stickat den på 3,75 m.m. stickor, resårkanterna på 3,25 m.m. Det gick åt lite mer än sex nystan.

lördag 24 januari 2015

Fullt upp.


Jag har fullt upp. Med att hålla ordning på den här lilla illbattingen som är nästan lika förtjust i garn som sin mamma. Och så stickar jag disktrasor. Det har blivit en liten mani, det där disktrasestickandet. "Bara en till..."

Jag är faktiskt klar med Kal-koftan också. Den ska väl hamna på bild under helgen hoppas jag, nu när jag blev klar innan utsatt dödslinje och allt.

tisdag 20 januari 2015

FO – disktrasan Rut.


Säg hej till Rut, min första disktrasa. Hon är januaris mönster i Månadens disktrasa 2015 inne hos Hildurs barnbarn.

Min Rut mäter 21x22 cm och är stickad i Debbie Bliss Eco Babyull, på stickor 4.00 mm. Det gick åt 26 gram garn. Hon är ännu oprövad så det återstår att se om hon kan göra sitt jobb. Jag är lite sugen på att sticka en till på en gång, det gick ju väldigt snabbt och lätt.

söndag 18 januari 2015

Jäkla garn.


Donegal Tweed är då rakt inte ett garn för mig. Fy tusan så sur jag är på det här jäkla garnet. Under tiden jag har stickat min KAL-kofta har garnet gått av sju (!!) gånger. Jag stickar ganska hårt så jag har tänkt att det är mitt eget fel, att jag inte är tillräckligt försiktig. Droppen var när jag precis stickat färdigt knäppkanten och ska rätta till den lite vid provning och garnet går av – i avmaskningen! Jag drar alltså lite, lite (med betoning på lite) i kanten och garnet ger sig. Nä, något mer stickat i Dongeal Tweed blir det icke. Synd på ett så fint garn.

Nu ligger koftan i blöt. Den skulle egentligen få fickor också men nu vet ej tusan. Jag har i och för sig nästan ett helt nystan kvar men sticklusten är en liten smula bortblåst kan man säga.

fredag 16 januari 2015

Bloppis – Madeline Tosh Lace.


Jag älskar den här härvan. Men nu har den legat och stirrat på mig i garnskåpet alldeles för länge och jag inser att färgen liksom inte är min. Trots att den är så fin.

Det är en härva Madeline Tosh Lace i 100 % merino. En härva väger 100 gram och mäter 868 meter.  Färgen heter Betty Drapers blues. Det kan hända att namnet bidrog en aning till att härvan hamnade i min ägo från första början.

Hon är din för 160 kronor inkl. frakt (nypris 215 kronor/härva). Ett kap I tell you!

måndag 12 januari 2015

Månadens disktrasa 2015.

Jag är inte alls särskilt förtjust i slemmiga Wettextrasor. Blöta disktrasor är faktiskt bland det snuskigaste jag vet. Länge har jag tänkt att jag borde sticka mina egna disktrasor. Det är ju både roligare, trevligare och sjukt mycket snällare för miljön. Dessutom behöver jag ha enkla ta-med-projekt och jag har väldigt många sockor vid det här laget. Därför blev jag väldigt glad när jag hittade det här tipset inne hos Yarn Madness.


Det är Hildurs barnbarn som kommer att släppa ett gratis disktrasemönster i månaden under hela 2015. Högst sannolikt kommer jag inte att sticka alla tolv, mest troligen bara ett eller två. Eller kanske tre. Eller fyra. Men ändå.

Har du stickat disktrasor? Jag undrar nämligen om jag ska välja att sticka i bomull eller lin. Vilket är bäst? Och visst borde lin vara lite bättre för miljön?